Ja, varumärkeskydd gäller för alla företag som använder ett namn eller en logotyp kommersiellt, oavsett juridisk form. En egenföretagare eller enskild näringsidkare kan lämna in exakt samma varumärkesansökan som ett aktiebolag, och varumärkesrätten har ingen tröskel för omsättning, personal eller företagsstorlek. Det som räknas är om du använder ett tecken för att särskilja dina produkter eller tjänster från andras.
Det som spelar roll är vem som lämnar in ansökan och på vars namn registreringen kommer att stå. Vid en enskild näringsverksamhet är det nästan alltid den fysiska person som driver företaget, eftersom en enskild näringsverksamhet saknar egen juridisk personlighet. Det är ingen nackdel, men det är något att välja medvetet, särskilt om du planerar att bilda ett aktiebolag senare.
Varför juridisk form inte spelar någon roll
BOIP och EUIPO prövar vid en ansökan om tecknet har särskiljande kraft och om det inte liknar ett befintligt varumärke för mycket. De frågar inte om din årliga omsättning, antalet anställda eller om du är ett aktiebolag, sammanslutning eller enskild näringsidkare. Ett litet installationsföretag med två anställda möter exakt samma bedömningskriterier som en landsdelsomfattande kedja. Risken för att någon annan gör anspråk på ditt namn är inte mindre för ett litet företag; tvärtom har små aktörer ofta mindre buffert för att hantera en namnändring om något går fel.
Det betyder också att beslutet om huruvida man ska registrera eller inte handlar inte om frågan om ditt företag är 'tillräckligt stort'. Det handlar om hur viktigt namnet är för dig och vad det kostar dig om någon annan gör anspråk på det. Om du är osäker på om den risken spelar in i din situation kan du i fem frågor se var du står utan att du behöver ett konto.
Vem blir varumärkesinnehavare om du är egenföretagare
Vid en enskild näringsverksamhet står varumärkesregistreringen vanligtvis på namnet på näringsidkaren själv, inte på handelsbeteckningen för verksamheten. Det är ett medvetet val i systemet: ett varumärke är en egendomsrätt som tillhör en juridisk person eller fysisk person, och en enskild näringsverksamhet är ingen separat juridisk person. För den dagliga verksamheten spelar detta liten roll, men det blir relevant så snart du säljer företaget, för in det i ett aktiebolag eller överför det till en efterträdare. Då måste varumärket överförts uttryckligen, med rätt handlingar, annars stannar det hos personen medan företaget redan har gått över.
Vad om du senare bildar ett aktiebolag
Många egenföretagare och enskilda näringsidkare växer in i ett aktiebolag. Varumärket följer inte med automatiskt; övergången från fysisk person till juridisk person är juridiskt en överlåtelse, även om det känns för dig som samma företag som bara byter dräkt. Den som vet detta på förhand kan ta hänsyn till det när aktiebolaget bildas i stället för att senare upptäcka att varumärkesinnehavaren fortfarande är den gamla enskilda näringsverksamheten. För de steg som hör till detta rekommenderas det att undersöka vilka steg som är nödvändiga i varje situation eller att rådgöra med en jurist för själva överlåtelsen.
Klasser och kostnader är inte lägre för ett litet företag
En missuppfattning som vi ofta stöter på: tanken att ett mindre företag skulle kunna nöja sig med färre klasser eller ett lättare förfarande eftersom företaget är litet. Det är inte så. Niceförtekningen och avgifterna från BOIP eller EUIPO är kopplade till de klasser du väljer, inte till storleken på ditt företag. Ett enskild näringsidkare som behöver tre klasser betalar samma avgifter som ett aktiebolag med samma tre klasser. Det som ofta är ännu viktigare för ett mindre företag är dock att inte välja för många klasser som du inte använder – helt enkelt för att varje extra klass kostar pengar som du kan använda på något annat. En översikt över vad serviceavgiften och avgifterna tillsammans innebär finns på serviceavgiften och avgifterna sida vid sida.
När det verkligen är annorlunda
Det finns situationer där frågan blir mer nyanserad än ett enkelt ja. Om du samarbetar med en kompanj utan förening eller bolagssamfund är det inte alltid självklart vem som ska vara märkehållaren. Om du använder ett namn som du delar med en franchisegivare eller ett samarbetsförbund uppstår frågan om vem som får registrera märket och vem som får nyttjanderätt. Och när en enskild näringsidkare egentligen driver två separata företagsverksamheter under ett namn kan det vara klokt att redan innan tänka på vilka klasser som hör till vilken verksamhet. För denna typ av frågor kan svaret inte sammanfattas på två stycken och en jurist eller märkesombud är rätt kontaktperson; vi överför även denna typ av ärende så snart det hamnar utanför vår modell med vägledande egenegenomförande.
Om du är osäker på om din situation som egenföretagare eller enskild näringsidkare kräver registrering kan den kostnadsfria märkekontollen vara det snabbaste sättet att få klarhet, och svar på praktiska frågor om registrering ger en bra bild av vad som är inblandat i praktiken.